Heja Framtiden podcast #431: Jörgen Löwenfeldt

Heja Framtiden podcast #431: Jörgen Löwenfeldt

En institution som Nordiska museet har en lika delar fascinerande som omöjlig uppgift – man ska välja ut de mest relevanta delarna av historien och samtiden för att kunna engagera en besökare i framtiden. I det här avsnittet träffar vi Jörgen Löwenfeldt som är ansvarig för digital insamling på Nordiska museet och driver initiativet Vår framtid i förbindelse med 150-årsjubileet. Istället för att bara blicka tillbaka historiskt samlas därför berättelser från allmänheten in om hur livet kan se ut år 2173 – och vilken framtid vi faktiskt önskar oss. Har vi löst klimatkrisen? Hur ser arbete och fritid ut i framtiden? Vårt samtal rör sig mellan teknikoptimism, visioner och värderingar.

Lyssna på: Spotify, Anchor, Google, Apple
Programledare: Christian von Essen

One Reply to “Heja Framtiden podcast #431: Jörgen Löwenfeldt”

  1. OM Socialdemokraternas initiativ för nya idéer ” Ny riktning för Sverige och Socialdemokraterna inför 2030.” Till första arbetsgruppen.

    KRÖNIKA
    Vi ska arbeta oss rikare
    – ökad produktivitet och höjt välstånd genom en ny arbetslinje
    Den moderna socialdemokratin ser inte lycka som ytterligare konsumtion. Ohämmad konsumtion som hotar våra barn och barnbarns möjligheter att leva och överleva i den miljökatastrof som den moderna vetenskapen förutspår.
    I stället för ökad konsumtion vill vi se en ökad lycka i samhället. Harmoniska, lyckliga människor som lever tillsammans för varandras bästa.
    En ny arbetslinje innebär att vi i takt med teknikens utveckling skapar ökad produktivitet där återvinning och vård av jordens resurser skapar en motkraft till den utveckling som vetenskapen kallar ”Antropocen”. AI och robotar kan rätt och försiktigt hanterade ge oss samma möjligheter som ångmaskinen och spinnmaskinen en gång gav den gryende industrialismen för tvåhundra år sedan.
    Detta innebär i ett första steg att det social nödvändiga arbetet kan till att börja med reduceras med tjugofem procent till ca 6 tim/dag. Detta skapar fri tid för att omhänderta de som behöver vår hjälp i samhället. Våra olika talanger och intressen kan utvecklas och tillföra ytterligare ökad produktivitet då vi får möjlighet att på den fria tiden arbeta med det som intresserar och engagerar oss. De som behöver skolas, vårdas och omhändertas kommer att med hjälp av människors fria tid och känslan för nära och kära få den uppmärksamhet de behöver och känslan av lycka kan i FNs lyckorapport öka. Detta kallar vi ”Välstånd genom välbefinnande”.
    Vår människosyn gör att vi litar på att den övervägande delen av befolkningen kommer att utnyttja sin ” fria tid” till social gemenskap, kultur, idrott och vård av äldre samt fostran av de nya generationerna vars värderingar och attityder skall forma samhället.
    Arbete har i dagens samhälle blivit liktydigt med ”lönearbete” och bortser från allt arbete som exempelvis ”hemmafrun” gjorde för att den närmaste familjen, grannar och vänner skulle må bra och uppleva en högre lyckonivå än annars.
    Vårt Sverige, vårt Folkhem är till större delen byggt av oavlönat fritt arbete i fackföreningar, kooperativ, olika folkrörelser, folkbildning och annat ideellt arbete som vi kallar ”fritt arbete”. Det socialt nödvändiga lönearbetet har betalat samhällets utveckling, välfärd skola och omsorg.
    Men med dagens moderna teknik kan vi öka produktiviteten och ändå skapa ”fri tid” som kan ge möjligheter till alla att ”skapa sina bästa stämningars längtan” genom att förverkliga sig själv och bidra till ett samhälle där man kan leva i lugn och harmoni i övertygelsen om andras välbefinnande.
    Jan-Ivar Johansson

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.